· 

Astrologi-debatten på SVT bemöts av en yrkesverksam astrolog

Vet inte hur många som såg debatten på Opinion Live 10/1, med frågan ställd till en astrolog respektive Christer Sturmark som är anti-astrologi.

 

Frågan de fick debattera var "Finns det risker med astrologi?". Det som kom fram under debatten är att astrologi är en konspirationsteori, att den är bara påhitt, ett sätt för charlataner att tjäna pengar på andra, är rent av farlig för människan på alla sätt och vis eftersom den är FALSK, och inte bevisad på något sätt.

 

Debatten finns att se klicka här, 7 minuter lång, 35 minuter in i avsnittet. 

 

Vad jag vill jag börja med att säga, (detta kommer att bli ett väldigt långt inlägg, så bear with me) är att det faktum att man tar upp astrologin till det offentliga medie-rummet, är en stor framgång för ämnet ifråga och för oss som har spenderat många år med att läsa böcker skriva av historiskt framstående vetenskapsmän, som ofta också råkade vara just astrologer.  

 

Min reflektion över SVT-debatten, men också debatten om astrologin i det offentliga rummet utgår från min empiri som yrkesverksam astrolog, som i sin tur bygger på många år och mängder med avverkad litteratur om astrologins historia och dess grund-principer. Dessutom behöver man ofrånkomligen sätta sig in i ämnen så som: evolution, biologi, psykologi, matematik, historia, geologi, fysik och astronomi, för att på riktigt förstå vad astrologins historiska vetenskap vilar på. Jag personligen (likaså många andra) har lagt ner MYCKET tid på att forska i ämnet, därför uttalar jag mig. Jag är som tur är inte först ut att intressera mig för denna antika lära, det finns en enorm mängd historiska föregångare som redan gjort det svåra arbetet med att kartlägga planeternas positioner och observera utfall av dessa. Jag har bara tagit till mig den kunskapen grundligt och förmedlar den nu vidare.

 

Jag som person har alltid varit en ganska skeptisk, konkret och vetenskapligt lagd analyserande individ, med ett stort intresse för det mänskliga beteendet. Jag har en psykologi-kandidat i ryggen och är van vid hur akademin approcherar vetenskap och forskning. Att forska på just astrologi är extremt data-orienterat och enkelt, bara det hade funnits resurser och vilja till det från omvärlden.

 

Astrologin är dock missförstådd av många, den klumpas ofta ihop med med andlighet och spiritualism, med medium och "spåtanter", "vad kan du se i stjärnorna för mig?". 

 

Jag skriver inte detta för att på något sätt miskreditera människor med gåvan att känna av energivågor som gemene man varken ser eller hör. Jag har träffat många utav er och era födelsehoroskop bekräftar er mediala eller intuitiva gåva. Det är uteslutande en gåva om man använder den rätt, och den har visat sig vara riktig och existerade i allra högsta grad, till den grad att även min personliga skepticism vändes till "det är inte uteslutet att olika energier verkar på olika våglängder i universum", och vi kan inte uppfatta alla. I mitt arbete som astrolog har jag idag träffat massvis med klienter som säger sig vara mediala och har varit det sedan barnsben. Detta är min första egna bedrivna studie att presentera Christer Sturmark, men det kommer fler. Möjligheten att använda sig av till exempel medial förmåga syns VÄL och tydligt i en persons födelsehoroskop. Samma fenomen beskrivs i psykologin, HSP benämner hög-intuitiva människor som tar emot extremt mycket stimuli som inte alla andra ser och hör. 

 

Min poäng är att astrologi inte är en intuitiv kunskap, utan den bygger på konkreta etablerade ramar av variationer på utfall som tenderar att uppstå vid specifika planetariska skiften eller rörelser. Den går att använda rätt och precist, om man har satt sig in i astrologins grunder.

 

Det tråkiga är att astrologin idag aldrig attackeras från en positiv vinkel, "hur kan vi använda denna uråldriga kunskap om planeter som kretsar i vår närhet, till vår fördel?". Astrologin som lära är byggd på uträkningar av vinklar och avstånd mellan olika himlakroppar, och många års upplevd empiri av olika skeenden på Jorden i samband med specifika vinklar och avstånd mellan planeterna i Sol-Systemet vid en given tidpunkt. Intresset för himlakroppars rörelse och position och behovet att mäta detta blev startskottet för matematiken. Idag har detta reducerats till det vi ser som astronomi och av någon anledning HELT skilts från det faktum av bi människor existerar i detta system av stjärnor och planeter som omger oss.

 

Om vetenskap ska definieras som något så är det att en mänsklig teori undersöks i sanningshalt genom ett systematiskt insamlande av data, en analys av datan i förhållande till teorin, och sen applicering av empiri på teorin, för att se om den stämmer eller inte. Enligt detta sätt att bedriva forskning på kvalificerar sig astrologin med råge in sig som just vetenskap. Att vi i dagens samhälle, med vår enormt framskridna utveckling, inte ens testar att lägga tid och resurser för att forska systematiskt på planetpositioner, skiften och hur det speglar sig hos mänskligheten, är bara otroligt synd. Det finns mycket att hämta där. För alla. 

 

Förmågan att förstå och tolka astrologins djup-rotade symboliska språk fungerar bäst när det kommer till personlig, individuell utveckling för individen ifråga. Att använda astrologin på grupper av människor, händelser, länder eller förutse större samhällshändelser är idag i princip omöjligt, eftersom vi är alltför många människor som har sin del i orsak-verkan till det som sker i slutändan. Man kan prognosicera tendenser med hjälp av planet-positioner för ett visst viktigt datum, som val till exempel, men även dessa prognoser tendera att falla platt eftersom alltför många människor med sin energi-påverkan är inblandade i situationen. Och då kan man ju tänka sig hur platt och endimensionell en astro-prognos i tidningen är, till exempel för ALLA som är födda när Solen passerade Oxens stjärnkonstellation, vilket den gör en gång per år, VARJE år. Det är alltså människor i åldrarna 0-100 som får samma fyra meningar till sig och sen tycker att astrologi är trams. Den är det till 100% i det formatet.

 

Så, min extrema och långvariga research av astrologisk litteratur från så långt bak som Platons Tetrabiblos till Jungs fantastiska forskning kring psykologin och astrologin, gav mig tidigt den teoretiska grunden att stå på för att raskt kunna ge mig ut och påbörja min empiri. Kommande åren tolkade jag ALLAS horoskop, vare sig de ville eller inte. Alla som kom i min väg, kända som okända, frågade jag om jag får kika på deras födelsehoroskop och berätta vad jag kan utröna från det. Behöver jag säga att än idag, 15 år senare, är det ett fåtal som har sagt "nej det där stämmer inte alls", eller tycker att tolkningen på något sätt skulle vara generisk och applicerbar på vem som helst. Majoriteten nickar och ler igenkännande och blir otroligt glada att det finns någon form av karta som går att avläsa som representerar deras essäns.

 

All denna praktiska erfarenhet plus en outsinlig lust att läsa mer och mer böcker i ämnet, är vad som idag gör att jag med säkerhet kan säga, skrika, debattera och bevisa att astrologin inte bara är extremt precis i sin förmåga att spegla och beskriva det mänskliga psyket och dess oändliga variation, men är också högst vetenskaplig.

 

Astrologin är en stor och avgörande del av mänsklighetens historia och Homo Sapiens utveckling, och i princip allt vi vet om hur omvärlden funkar idag, det vi kallar vetenskap, har sin spurt från vårt intresse om vår omgivning, och framför det slående fenomen som planeter och stjärnor utgör på himlen varje dag. Den antika människan tittade upp och började fundera på vad tusan det är som hänger över dem varje dag, och dessutom är i ständig förändring och rör på sig konstant. Vart stiger Solen ifrån? Vart går den ner? Vad är Månen för något? Varför ser man bara hälften av den ibland, och ibland inte alls? Hur långt borta är alla dessa blinkande prickar, vad är de för något? Dessa frågor måste ha varit så pass fascinerande, att människan vigde (med vissa avbrott) kommande 2-3000 år till att ta reda på vad det är som finns på himlen och hur det påverkar oss på Jorden. Och det gjorde vi till slut, tog reda på det, och har idag har en otroligt exakt och djupgående kunskap om människas och naturens funktion och sammansättning. Tidiga människans drift att tyda vad de stora fenomen på himlen är, var startskottet på allt det som människan vet idag, vilket är imponerande mycket. Från att tro att eldbollen som utgör Solen körs av Apollo över himlen i en hästvagn, till att upptäcka atomer och definiera strålning.

 

Astrologin idag fungerar otroligt väl för att beskriva grundläggande arketyper i varje individs psyke, till följd av dess ständiga följeslagande genom människans utveckling och historia. 

 

Det finns bokstavligen TVÅ potentiellt farliga risker med astrologi och dess användning, om man nu ska ta frågan i debatten på allvar. Den första är att en astrologi-intresserad individ tror helhjärtat på det som finns i hens födelsehoroskop (och tolkar dessutom det enkom i negativt dager), att personen samtidigt glömmer bort det faktum att varje människa är också given en fri vilja att använda för att kunna göra vad den vill med de förutsättningar (planetplaceringar) som den bär med sig från födelseögonblicket. Personer som tror att astrologin är deterministisk (förutbestämd) och samtidigt tror att allt det värsta kommer att hända för att det finns någon "dålig" aspekt i kartan är en risk tyvärr. Men så fungerar inte astrologin. 

 

Det som händer i livet är resultatet av våra val, och vi har alltid ett val. Vi styrs av våra medvetna och undermedvetna intentioner som genom våra val styr vår omgivning och vår plats i den. Våra omedvetna, ibland medvetna impulser och intentioner leder till olika handlingar och ÄR vad som till slut skapar vår fysiska verklighet. Impulser och intentioner i sin tur kommer från vår individuella personliga sammansättning som man just tittar på och tolkar genom att titta på födelsehoroskopet. Att känna till sina drifter och varför man funkar som man gör är inte risk, tvärtom en fördel för att skapa förändring och göra det man verkligen vill.

 

Självklart händer det hemska yttre omständigheter som vi inte styr med våra intentioner: olyckor, sjukdomar, man blir lämnad, någon dör, man blir av med jobbet, etc.. Och ja, det går med hjälp av astrologin förutse riskperioder för när sådana saker kan ske. Detta innebär inte att det kommer hända eller inte hända, astrologin spår inga specifika händelser eftersom planeter och stjärnor är högst neutrala och omedvetna sammansättningar av olika ämnen, och har således ingen kognitiv förmåga att definiera något som bra eller dåligt, eller skapa händelser. Det är MÄNNISKOR som skapar händelser, och astrologin tolkar det mänskliga psyket. Oftast är tyvärr den bistra sanningen att det som vi ser som kriser, tragedi och trauman är nödvändiga delar för det mänskliga psyket att genomleva och integrera i sin individuella erfarenhet. Livet är tyvärr varken rättvist, gott eller ont, det bara ÄR, med allt som tillkommer. Att vi väljer att tolka saker som onda eller goda, det är ett mänskligt påhitt. 

 

Den andra risken som skulle kunna bli farlig med astrologin, är om dagens makthavare faktiskt började anlita astrologer och utgå från deras råd att driva sin politik, sina företag eller styra andra verksamheter som påverkar väldigt många vanliga medborgare. Ofta till sin egen fördel förstås. I den situationen kan astrologin utgöra en enorm risk för gemene man, men detta scenario är inte aktuellt idag.  

 

Christer Sturmark som debatterar mot astrologin väljer att kalla den för en konspirationsteori som sprider sig som en löpeld i sociala medier. Han jämför den med Mån-landningen, "fake news" och potentiellt sedda utomjordingar. Han har en viss poäng i att sättet som astrologin "syns" på idag i sociala medier, är ett sätt där den framställs som mycket ytlig, generisk och slumpmässig.

 

Christer Sturmark säger också att astrologin är farlig om man tror på det som sägs om en utifrån ens födelsehoroskop. Till exempel, "Jag är född när Solen passerade Vädurens tecken och därför är jag påstridig, aggressiv och hänsynslöst framåt", och risken ligger i att personen börjar identifiera sig med dessa egenskaper fullt ut.

 

Ja, det finns en del i Vädurs-arketypen som har dessa drag, och får man höra att man som indvid löper högre risk att uppvisa dessa drag naturligt så har man därmed all möjlighet i världen att inte uppvisa just dessa drag, om man ser det som negativt. Tjusningen med den mänskliga personligheten, är att om man vet vad som är bra och dåligt hos en, så kan man också välja att betinga beteenden som man vill ha, och jobba bort det dåliga. Med astrologins insikt kan man istället bestämma sig för att välja andra kvalitéer hos Vädurens tecken som istället gynnar en: förmågan att vara orädd, agera direkt på saker, vara en ledare och tryggt gå sin egen väg till exempel.

 

Astrologin är förstås betydligt mer mångfacetterad än ett par egenskaper för varje stjärntecken, och man kan göra mycket med en och samma placering, om man vill det. Det handlar bara om att ha tillgång till den kunskapen, för att kunna veta vad man ska förändra. Man STYRS inte av sina planetplaceringar, utan individen kan välja att använda sig utav sin sammansättning av personliga egenskaper på vilket sätt den önskar. Det är som en verktygslåda där hammaren ligger längst upp och är enklast att använda, men man kan bortse från den och ta ett annat verktyg som ligger längre ner. Likadant fungerar ens personlighet. Vi alla har möjligheten att förändra oss själva, det är nog ingen som behöver debattera den frågan. 

 

Astrologin tåls att försvaras, det är ett ämne som jag genuint brinner för och kommer ofrånkomligen och envist att fortsätta göra allt jag kan för att pedagogiskt och konkret förklara hur stor, naturlig och självklar påverkan himlakroppar i vårt Sol-system har på varandra och på vår planet via sina individuella omloppsbanor, massa, rörelse och sammansättning av ämnen. Människan, den självmedvetna arten, fick möjligheten att analysera, observera, jämföra, applicera och slutligen FÖRSTÅ att det finns en påverkan mellan himlakropparna i vårt Sol-system, där inte bara vår planet påverkas men också det liv som sjuder här.

 

Anledningen idag till varför kopplingen mellan planeternas rörelse/avstånd till Jorden och dess fysiska påverkan på människan som art är undanstoppad längst ner i källaren i det mörkaste hörn, beror kort och gott på den moderna religionens brutala intåg in i mänsklighetens historia för 2 000 år sen. Teorin som människan var överens om innan, att vi är en del av naturen, allt liv är beroende av vatten, solljus, luft och jord för att existera, inklusive oss. Människan är en del av naturens kretslopp, dricker och äter av naturen, således är likt allt annat liv på Jorden underordnad naturens cykler som uppstår i samband med Jordens rotation och avstånd till andra himlakroppar (något så enkelt som vår numer mätbara individuella biologiska rytm (mäts i hjärnbarken) som avgör hur mycket och när individen behöver sova). En inre rytm hos varje levande varelse som har definierats och slipats på av Solen och Månens cykler runt Jorden under miljarder år). Den tidiga människan visst förstås inte allt detta, men den hade nog med intuition att förstå det, långt innan vi kunde bevisa det fysiskt. 

 

Ur det springer också den tidiga mytologin i helt separata kulturer, beskrivningar och berättelser av vad man trodde var Gudar på himlen, eftersom ingen visste vad en planet var och kunde inte ta reda på det. Det som våra förfäder fascinerades över för tusentals år sen när de tittade upp mot himlen var ett vitt, lysande täcke av miljontals stjärnor som täckte nästan allt den svarta bakgrunden. Tittade man upp ofta nog kunde det inte undgå en att det fanns vissa starkt lysande prickar som inte bara verkade större, men som också ständigt rörde sig i återkommande mönster, dygn efter dygn. Ibland tedde sig dessa pricka röra sig bakåt på natthimlen (retrograd rörelse av planeter). En sådan stjärnbeströdd himmel som den antika människan såg då, kan man idag tyvärr bara se om man är långt ut på landet, kilometervis från närmsta elektroniska källa. Då ser man tydligt Vintervägen som en stjärnbeströdd matta ringla sig över himlavalvet, man ser hur MÅNGA stjärnor det faktiskt är och då börjar man förstå fascinationen hos våra förfäder. Idag är det inte många människor som tittar upp mot himlen längre nog för att hinna bli fascinerade. Man inser också att våra förfäder enkelt kunde urskilja den röda planetens Mars specifika rörelse mot bakgrund av en hängande och orörlig stjärntavla där ingen enstaka stjärna stack iväg någonstans. Detta var troligtvis den första upptäckten för människan (en teori som inte tog lång tid att definiera, men som krävde teleskop, matematiker och astronomer för att bekräfta). Den första förståelsen och idag bekräftad sanning att det finns olika typer av himlakroppar, i olika faser av sin existens, och att det finns enorma skillnader i avstånd mellan dem, samt att det finns planeter mycket nära oss som via gravitation påverkar det som sker på vår egen planet.

 

Faktum är att termen "fixed star" inom astrologin (som spelar stor roll i ditt horoskop om du har en personlig planet i en grad av ett stjärntecken där det finns en viktig fixerad stjärna), signalerar att stjärnor inte rör sig individuellt alls, åtminstone inte så att vi från Jorden kan följa deras rörelse. Det vi KAN och kunde se ännu tydligare på natthimlen då, var dem snabba eller långsamma men alltid återkommande banor som planeter i vårt eget Sol-System utförde.

 

Mest självklar är förstås Månens och Solens eviga och återkommande dans på himlen, dessa två är ganska svåra att undvika att notera, och inte är det en slump att Månen och Solen inom individuell astrologi representerar kärnpersonligheten hos varje individ. Den mest grundläggande delen i det som utgör en människa och det individuella psyket (en produkt av en manlig och kvinnlig individ vars genetik blandades för att skapa en ny individ). Likadant representerar Solen (fadern) och Månen (modern) inom individuell astrologi. Ens kärnpersonlighet är en unik sammansättning av DNA som sedan utsätts för olika typer av energivågor från omgivningen. Månen och Solen har alltid och kommer fortsätta att alltid fysiskt ansvara för livet på Jorden och på individ-nivå symboliserar de den manliga och den kvinnliga arketypen, det som skapar och uppehåller liv, precis så som Månen och Solen själva gör.

 

Förutom de uppenbara Månen och Solen som livet på Jorden styrs av, kan man också med blotta ögat se Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. Det är dessa himlakroppar som människan tidigt noterade beter sig annorlunda än resten av stjärnhimlen, att dessa rör sig i specifika banor, syns mer eller mindre vid specifika tider på året. Detta ledde till att våra förfäder började observera, mäta, räkna på och samla extremt mycket data kring planeternas rörelse på himlen, och det som händer i det mänskliga kollektivet under samma period. Gång på gång, varje natt, år efter år, hundratals år efter hundratals år gjordes dessa observationer, kopplingar och slutsatser. 

 

Den mängd av information vi har om stjärnbältets och planeternas rörelse idag, är enorm. Den har pågått under tusentals år, först med avbilder, så småningom penna och papper, som ledde till teleskop, som i sin tur ledde till att det idag finns high-tech stjärn-observatorium för att fortsätta observera kosmos. Denna initiala kunskap ledde oss så långt att människan kunde LÄMNA planeten och flyga rakt ut i kosmos. Denna MÄNGD observation, information och analys som har genom mänsklighetens historia gjorts av just stjärnor och planeter och deras påverkan på oss på Jorden är starten för allt det som vi idag kallar vetenskap och mänsklighetens intellektuella utveckling. Varför skulle man nonchalant avfärda detta som en konspirationsteori? De som inte "tror" på astrologi brukar gilla att slänga sig med att "det är inte riktig vetenskap, det är inte bevisat, det finns idag ingen forskning som pekar på att planeternas massa och energi påverkar den enskilda individen eller det mänskliga kollektivet."

 

Jo, det finns faktiskt enormt mycket empiri (applicerad teori på verklighet) som har gjorts av människor innan oss i tusentals år, som redan då fastställde att jo, det finns visst en korrelation mellan våra närmsta planeters rörelse i Sol-systemet (deras avstånd till varandra), planetens ämnessammansättning och dess påverkan på inte bara Jorden, men också på allt levande på den, inklusive människor.

 

Homo Sapiens väl-utvecklade kognitiva förmåga är vad som särskiljer oss från resten av livet på Jorden. Tidigt satte människan ord på återkommande psykologiska mönster, händelser och beteenden hos enskilda individer och inom det mänskliga kollektivet. Återkommande noterade man att när Månen och Solen befann sig som LÄNGST ifrån varandra (Fullmånen), uppkom specifika beteendemönster och psykologiska upplevelser hos människan. 

 

Tyvärr finns det IDAG mycket begränsat med forskning och studier kring planeternas påverkan på människans psyke och fysik, helt enkelt för att det är för få som är intresserade för att investera pengar i den typ av forskning, och varför det är så, det kommer vi komma till längre ner. Dessutom finns det många studier som inte är arkiverade digitalt. En sådan som jag kom över ett antal år sedan jämförde planeten Mars placering i horoskopet hos 100 elit-idrottare. Det visade att en övervägande del (runt 85%) hade en väldigt starkt placerad Mars vid födelseögonblicket, och därmed blev naturligt drivna av sin starka Mars att delta i olika sporter och dessutom bli riktigt bra för det, i enlighet med det som Mars ger varje individ beroende på dennes placering vid födelseögonblicket; stamina, styrka, aggressivitet, adrenalin och testosteron.

 

En annan studie visar återkommande på att människor som jobbar inom vården har i majoritet planetplaceringar i Fiskarnas stjärnkonstellation, i 12e huset, eller i aspekt med planeten Neptunus. En del av Neptunus och Fiskarnas arketyp är kopplingen mellan fysisk och andlig realitet, samt en olidligt högt uppskruvad empati. Inte så konstigt att människor med dessa egenskaper väljer att vårda sjuka och kanske finnas vid deras sida vid livets avslut. En annan gemensam nämnare som jag snubblade över efter att ha jämfört 30 horoskop hos människor som är intresserade av muskelanatomi, tränings och näringslära, var att mer än hälften av dessa hade planeter i Jungfruns tecken, eller ett välfyllt 6e hus, en plats i horoskopet som symboliserar hälsa och kroppens funktion. 

 

Det går inte idag, om man känner till astrologins grunder ordentligt och ha tittat på säg över 500 födelsehoroskop, undgå det faktum att planeternas specifika positionering vid födelseögonblicket speglar så småningom individens beteenden, drifter, impulser och således händelser och vägar i dennes liv. Inom astrologin finns en oändlig uppsjö och variation av mänskligt beteende och mänskliga reaktioner på diverse upplevelser, vilket påvisar en komplexitet av beteende som bara Homo Sapiens är kända för.

 

Man måste förstå att astrologins grundtes är att planeterna i vårt egna Sol-system har format det mänskliga psyket och dess beteenden under miljontals år. Människan har varit beroende av sin omgivning för att överleva och utvecklas, och vi speglar och påverkas än idag av samma omgivning som vi är rotade från. Idag har vi dock gåvan att kunna förstå, hantera, relatera till och förändra dessa grundprinciper som finns i oss alla. Dessa primitiva instinkter och grundläggande upplevelser som är gemensamma för den mänskliga existensen känner vi inom psykologin till som arketyper och det kollektivt undermedvetna som utgörs av dessa grundläggande arketyper.

 

Det kollektivt undermedvetna utgör en samling av mänskliga upplevelser som sträcker sig genom mänsklighetens historiska utveckling. Varje individuellt psyke har en naturlig koppling till det kollektivt undermedvetna, eftersom det primitiva och uråldriga mänskliga psyket är fortfarande kvar i oss alla. Astrologen och psykologen Carl Jung gjorde ett enormt lyft för astrologin och psykologin, genom att efter ha studerat psykologi och astrologi, hittat kopplingen mellan varje planets grund-symbolik och den mänskliga upplevelsen av livet. Han myntade då termen arketyper: ett gemensamt koncept för grundläggande mänskliga upplevelser och faser i livet som vi alla genomgår under livets gång. Dessa arketyper överensstämmer väl med astrologin grundkoncept. 

 

Exemplen är simpla.

 

- Alla människor har eller har haft en mamma. Även om man inte träffat henne så förstår man konceptet av "modern" och relaterar till det på något sätt ofrånkomligen. (Månens position vid födelseögonblicket ger en inblick i just den arketypen hos varje individ).

 

- Alla människor har ett gemensamt behov av mat, hur man får tag på den, hur man skyddar det man har och hur man får tag på mer mat. (Planeten Mars position vid födelseögonblicket visar på individ-nivå hur man lever ut denna arketyp).

 

- Alla människor har ett koncept av fadern och sin relation till den arketypen (Solens position vid födelseögonblicket visar hur individen hanterar och förhåller sig till den arketypen). 

 

- Alla människor har en gemensam upplevelse av att bli kära, förföra eller bli förförda, att uppleva den sexuella lusten och förmågan att njuta av olika saker (Venus position vid födelseögonblicket visar hur man relaterar till och lever ut den arketypen).

 

Slutsatsen när man har gjort sin research, är att läran om planeternas påverkan på människan är tätt ihopslingrad med nästan alla andra vetenskapsformer som tillkom under vår historia. Livet på Jorden är fysiskt beroende av inte bara Solen för att överleva, vår existens är också beroende av att varje himlakropp i Sol-systemet rör sig enligt sin omloppsbana och inom sitt gravitationsfält. 

 

Det är rimligt att anta, att dessa enorma mineral och gas-klumpar som utgör planeter inte bara påverkar oss fysiskt men också psykiskt, vår psykiska upplevelse av att leva, eftersom det mänskliga psykets utveckling har varit format av dessa mineral och gas-klumparnas cykler runt vår egen planet. Idag vet vi ju vad gravitation, dragningskraft, olika typer av strålning, ljud och ljusvågor är, och att dessa i allra högsta grad påverkar oss på daglig basis. Vi vet hur atomer fungerar och deras spänning sinsemellan som skapar energi och materia. Vi vet vad planeter består av och det är precis samma ämnen som allt annat består av, inklusive människan. Vi har idag löst gåtan med vart färger kommer ifrån, som är en omfattande del i mänsklig existens. Vi har förstått att det är just Solens strålning (energi) som är fylld av partiklar så som kalcium, hydrogen, helium, sodium och andra bas-element som finns överallt i universum och därmed på Jorden och i oss, som också utgör de färger som vi ser omkring oss. Människan är bokstavligen stjärnstoft, i den bemärkelsen att vi består av samma mineraler och ämnen som allt annat i kosmos. 

 

Människan är extremt beroende av Solens ljus för att överleva, för att må bra fysiskt och psykiskt, det finns inget snack om saken. Så om Solens strålning eller avsaknaden av den kan påverka balansen av vitaminer och mineraler i hjärnan och kroppen, och därmed också våra humör och beteenden, varför förkastar man teorin att andra planeter också påverkar det mänskliga psyket? 

 

Även i dagens värld, i en tid då vi inte alls lever i symbios med naturen, ser vi återkommande och gemensamma mänskliga beteenden som kvarvarande spår av vår historiskt livslånga fascination av himlen, himlakroppar och deras relation till oss här på Jorden.

 

Jag känner då ingen som inte passar på att titta upp mot en klar, stjärnbeströdd himmel och sen andas ut i ett "wooowww, vad vackert det är".

 

Antalet människor som samlas för att titta på en Solnedgång? Varför då egentligen? Inte alltid så att den är slående vacker, och man har ju sett den många gånger förut. Men det finns något betydelsefullt med att det är en av många cykler i och utanför våra liv som kommer till slut varenda dag här på Jorden, och dess avslut markeras med att en del av Jorden förändrar sin position gentemot Solen. 

 

Fullmånar är ALLTID en stor attraktion för människor att samlas och titta på, än i dag. 

 

Fallande asteroider (make a wish), "Mars EXTRA nära jorden i sommar, passa på att ta fram teleskopet!", tältande entusiaster med kikare som samlas i klungor för att beskåda himlens spektakel. 

 

Vi är FORTFARANDE högst fascinerade och dragna till det som har som format vår planet och livet på den. 

 

Om man bortser från det ENDA som astrologin fortfarande saknar, vilket är fysiskt visuella bevis på att planeternas position och strålning har en konkret och synlig inverkan på det mänskliga psyket (om man skulle kunna mäta det via hjärnvågor till exempel), så finns det inget annat att anmärka på när man börjar sätta sig in det som astrologin står för, och vilken avgörande del den har haft i människans historik och utveckling.

 

All övertygelse man behöver för att åtminstone öppna upp sig för astrologins grunder och TESTA läsa en bok eller två i ämnet är bara det faktum att TROTS att det är en uråldrig lära som påbörjades redan hos primitiva människor för tusentals år sen, så är den fortfarande aktuell och stark idag. Den har levt och fortsatt frodas, inte som många andra teorier som människan hade som visade sig vara felaktiga. Det har funnits och finns idag en mängd duktiga och framstående astrologer som också är psykologer, fysiker, matematiker och vetenskapsmän och kvinnor. Moderna, intelligenta, hög-utbildade människor som har tagit sig tid att sätta sig in i ämnet, testat kunskapen på verkligheten och sen lyft på huvudet och sagt, vet ni vad, det här stämmer. Astrologin i sin helhet är ett utomordentligt fungerade verktyg för att uttyda mönster och beteenden i det mänskliga psyket och se det i en form av underlag som kan användas till hjälp för personen.

 

Däremot tror jag att ANLEDNINGEN till varför astrologin idag förlöjligas, kallas för sekt eller konspirationsteori, klumpas ihop med förvirrade "sökande" människor som inte tror på vetenskap eller vaccinationer, har helt enkelt att göra med dagens samhällsvärderingar.

 

Det finns ingen plats för förståelse eller intresse för naturens cykler i ett samhälle som är byggt på helt andra premisser. Det enda vi är beroende av idag för att klara oss som art är en stark ekonomi, fungerande produktion och fungerande finansiella flöden. Vi behöver inte längre observera naturens cykler för att överleva och därför förkastas också den kunskapen.

 

Likadant fann astrologin inte någon plats i det tidigare strikt religiösa samhället som inte heller hade behov av att undersöka och förstå naturens lagar, eftersom människan inte sågs som en del av naturens kretslopp. Den långa tiden då astrologin var inte bara aktuell, men avgörande för att förståelse av livet på Jorden, så finns det ingen tvekan om att människan insåg hur beroende den är av naturen, och hur den påverkades av planetariska skiften. Inte så konstigt då att människan började snabbt följa stjärnhimlens rörelse dag för dag och försöka utröna samband mellan det som sker på jorden och det som försiggår i himlen. Dessa samband hittades uppenbarligen redan då, och vi som är verksamma astrologer idag, ser dessa tydliga samband gång på gång även idag.

 

Idag har vi tvärtom, mer än någonsin, resurser att forska på hur planeternas strålning, massa och energi påverkar människan som grupp och som individ. Men detta görs inte, för att det inte genererar stora finansiella vinster eller ekonomisk tillväxt. 

 

Människan har tyvärr tagit kapitalismen på alltför stort allvar (sett den som en räddare i nöden) och har inte arbetat upp någon plan B för hur världen kan fungera utan den. Men det finns många som börjar inse att det inte är hållbart, att vi måste TILLBAKA till där vi började, tillbaka till symbiosen mellan människa och naturen, tillbaka till förståelsen av planeternas rörelse och vår egna levnadsrytm i förhållande till det.

 

 

Anledningen till att astrologin är på uppsving idag, och varför just detta debatterades i Opinion Live är att fler och fler helt enkelt förstår hur mycket förståelse och kunskap vi förkastar genom att särskilja oss själva från vår naturliga plats på denna planet, som i sin tur är en naturlig del av Sol-systemet. Den mänskliga kroppen utgör ett system i sig, naturen utgör ett större system som vi är en del i, och likaså utgör planeterna ett ännu större system som vi också är en del i. Alla dessa system tveklöst i behov av att vara integrerade och har påverkan på varann för att kunna fortsätta fungera. 

 

Så, Christer Sturmark och alla andra som avfärdar astrologi som något farligt eller tramsigt, om ni läser detta. Mejla mig så tar jag gärna en fika med er och debatterar astrologin face to face. 

 

Må väl, Alexandra Alvis.